Jag kan inte säga att jag har haft en "första kärlek" för det har jag aldrig haft. Jag hade en pojkvän för länge sen, var dock inte kär i han eftersom det var mitt första förhållande och man ville prova så visste inte så mycket om kärlek och sånt. Ett år efter det träffade jag en kille som var kompis med min kompis pojkvän, lite invecklat. Det blev konstigt mellan oss och han ville inget mer pågrund av att jag inte visade nåt känslomässigt för han. då blev jag kär eftersom jag trodde jag kunde köra med den kalla sidan resten av mitt liv. Men va en riktigt fjortis då, så visste ingeting om förhållande/ kärlek.
Men har fortfarande aldrig haft min första kärlek, och har väldigt väldigt svårt att gilla någon på riktigt och bli kär, det tar väldigt lång tid för mig och jag har aldrig hittat den riktiga killen! dras alltid till pundare och omogna killar. Träffade en kille nyligen i 3 månader ungefär, men det sket sig! som sagt, man lär sig av sina misstag för att inte göra dom igen! Men jag älskar att ha friheten att inte ha någon som man ska bråka med, man får inte göra det och det sånt som ingår i förhållande antar jag. Men det kommer väll någon dag när jag blir kär!